Godmorgon!

Sitter på tåg centralen och väntar på mitt tåg. Jag skulle åkt med tåget vid kvart över 8 idag till STHLM för att hälsa på min bror, hans fru och se på Depeche Mode i Globen imorgon. Så klart ska det ju strula med tåget (har det gjort från första början) och tåget är 55min försent innan tåget ens påbörjat sin färd. Toppen! Självklart så blev det ursprungliga tåget jag skulle åka med inställt vilket SJ medelade mig så fint med ett förinspelat meddelande och bad mig ringa upp och om boka. 40 min i telefonkö senare har jag en ny biljett till ett nytt tåg som även det bråkar med mig. En vecka senare efter det första förinspelade meddelandet är det dags igen, min hemresa är inställd även den som resulterar i ytterligare 40min kötid. Att säga att jag har otur med tåg är en underdrift. Sammanlagt har jag fått vänta 135 min på SJ innan jag ens rullat ut från stationen. På denna tiden hade jag hunnit se en film på. Jag hade hunnit se Luftslottet som sprängdes på 112 min plus reklam på all tid SJ låtit mig vänta. Nu är jag i alla fall påväg. Vi får väl se hur detta slutar till STHLM kommer jag väl tillslut hoppas jag.

Att söka jobb

Jag arbetar som sagt i en liten mindre stad som jag åker buss till varje dag. Jag har gjort det i 1,5 år nu och verkligen trivts bra på mitt arbete. Tyvärr har det bara varit ett vikariat så om en månad nu kommer jag att vara en arbetslös drönare om inte något magiskt händer. Mitt arbete har nu utannonserat en tjänst som jag vill ha men det finns säkert tusen mer kvalificerade där ute. Jag skickade i alla fall nyss in min ansökan. Nervigt som fasen, och obehagligt. Att skicka en en ansökan till folk som jag dagligen ser i korridorerna. Att skriva massa floskler och grejer känns så mer påtagligt då. Att försöka framställa mig på bästa möjliga vis när de redan vet vem jag är redan gjort mitt första andra och hundrade intryck. Obehagligt värre som sagt. Håll tummarna nu att jag får stanna kvar. Jag drömde att jag fick jobbet igår kan det varit en sanndröm?

*Uppdate det var verkligen ingen sanndröm fick kalla handen direkt!

Nu lurade hon mig nästan.

Idag var det dags igen, min gamla lågstadielärare stod och vänta på samma buss som mig idag. Det visade sig att hon är en luring också och idag lurade hon mig nästan. Hon ställde sig och vänta på bussen och stirrade rätt mot mig och började vinka. Jag var lite tveksam inför vinkningen och just när jag bestämt mig för att vinka så börjar en kvinna framför mig vinka tillbaka mot min fröken. Det var nära ögat, där hon fick mig nästan. Senare när bussen dök upp gick en kvinna rätt ut framför bussen som klarade sig undan att bli mosad med blotta förskräckelsen, och jag och min fröken bytte några upprörda ord om hur man måste titta sig för och inte bara kliva rätt ut på gatan. Haha 1-0 till mig du fröken. Du försökte lura mig, men det gick inte och dessutom pratade du med mig.