Host host

Hur vet man att snoret har tagit över ens liv? Jo det vet man om man sitter i soffan kl 22 på kvällen och tänker: jävlar jag skulle ju duschat och tvättat håret idag. Sen tar man sig i håret och tänker men det där känns ok ändå kan funka en dag till. En stund senare tar man sig i håret en gång till och tänker fasen det känns ju nytvättat. Man vänder sig till sin sambo och frågar har jag duschat idag? Var på sambon svarar: ja, det har du för drygt två timmar sen, du sitter ju till och med din handduk i soffan! Mycket riktigt så sitter man där en torkhandduk virad runt kroppen framför datorn. Ojsan!

Tvära kast

Igår satt man och skryter om hur bra det gått med den överflödiga vikt man vill bli av med. Jojo så kan det vars, men idag följde jag med kollegorna ut och åt pizza och sen åt jag tårta på fikat med jobbet för att fira att ett av våra nybyggen är uthyrda. Just snyggt din lilla knubbis! En 3000-4000 kcal har du satt i dig idag och din synd vet ingen måtta du ska dricka vin idag med. Aja ingen större fara skedd har ju legat på mina 1300 kcal resten av veckan och har tränat två gånger denna vecka och mer träning blir det innan veckan är slut. Ibland måste man leva lite utan för ramarna.

Mums?!

Dags för middag. Omelett med stekta champinjoner och till det en klick keso och grönsaker. Mums!
Ps. hur får man omeletten att se sådär gyllenbrun och härlig som man alltid ser på bilder? Ds.

Älsklingens södertrasade omelett

Detta är ingen modeblogg, men ibland får man göra undantag

Jag blev kär igår. Nu har jag tre kärlekar i mitt liv (okej frya är det väl glömde bilen). Jag hittade denna väska när jag för typ tusende gången kollade in mitt kommande inköp Mulberry Bayswater i chocolate (de som är invigda begriper ni andra får väl googla). Det har ju kommit en massa vår nyheter och bland annat denna lilla skönhet, Mulberry Drew mini bag. Ohhh så fin väckte genast ett ha begär. Den är lila med lite bling och jag kan se mig själv med denna väska tillsammans med den lilla svarta ute dansande på galej. Jag kan även se mig själv gå ute på stan, bara drälla planlöst utan mål eller ligga i soffan med mjukisbyxor och bara krama den (jag är ju trots allt snart arbetslös (måste verkligen göra något åt det, A-kassa verkar rätt krångligt)). Kort sagt den var perfekt. Jag tänkte jaja men först ska jag ju köpa den stora mycket dyra väskan som belöning för allt jag gått ned 10 kg (har jag inte gjort ännu 2,5 kg kvar) så får den lilla lila vara när jag gått ned ytterligare 5 kg. Fast ibland blir det inte som man tänkt sig. Den lilla lila var ju inte här för att stanna och jag knep den sista på Mulberrys hemsida idag. Så nu är planen en väska för att jag gått ned 7,5 kg och så får jag en väska till när jag gått ned ytterligare 7,5 kg. Perfekt! Nu får jag spara och gneta med min A-kassa och jobba järnet för att få ett nytt jobb med så att det blir möjligt att uppfylla det målet med. Finurligt va?!
Den inköpta väskan kommer förhoppningsvis nästa vecka och då minnsan vet jag en som kommer gå runt på stan stolt som en tupp!

Jag har så klart redan dåligt samvete och är kallsvettig över att jag köpt en liiten liiiten handväska för 3000kr. Framförallt när jag inom en väldigt snar framtid blir arbetslös, men jag är verkligen ingen slösa och köper inga dyra kläder och köper kläder dessutom sällan äter matlådor för att det är billigare( och jag blir smalare) osv. Jag sitter mest och sparar och hamstrar mina pengar som ett nervöst vrak för att jag snart kommer leva på A-kassa. Så jag kan väl vara okej att jag köpte denna ändå? Snälla snälla?!

Vad skulle Dave säga?

Jag var ju på konsert i söndags och från konserten gick jag med ett lyckligt sinne och två t-shirtar rikare. Jag hade införskaffat en ”Violater” t-shirt och en ”Master and Servant” som tryck. Fin fina tröjor var det, men ändå var planen att bara ha dem som sov tröja för man kan inte gå runt med dem på dagarna det bär emot. En kollega till mig tyckte att min t-shirt var ju jättefin och den kan jag ha på mig blir ju jättesnyggt till kavaj. Jag köpte detta argument och idag sitter jag på kontoret med min röda violator-ros på magen. Jag ångrar mig redan det här går ju inte man kan inte ha på sig band t-shirtar på sig det är bara töntar och riktigt inbitna fans som har på sig sådant. Jag kan inte beblandas med dem det går bara inte. Jag har funderat på om man kanske skulle tatuera in rosen någon stans på kroppen eller om jag skulle ta någon av dessa textfraser från Judas inpräntat på kroppen ”Is simplicity best or simply the easiest” eller ”Don’t just stand there and shout it. Do something about it”, men det går inte det heller av samma anledning jag kan inte vara en av töntarna. Resonemanget i huvudet är att om jag skulle göra det och Dave (eller Martin beror på hur moderlig jag känner mig för tillfället) plötsligt skulle inse vilken kalasbrud jag är och plötsligt skulle bekänna sin kärlek för mig (ja, jag är övertygad att han skulle bli kär i mig om han bara fick träffa mig). Allt skulle ju bli helt fel om Dave jag och skulle idka älskog och när han tar av mig mina kläder hittar en tatuering med en Depeche Mode text på. Dave skulle ju sticka fort som attan när han skulle se att det är en groupie och inte hans drömkvinna som han tidigare trott. Nej, då måste jag ju spela cool och säga -So your in a band or something? Are you any good? osv. Jag inser själv att detta resonemang gör mig om möjligt ännu mer galen och fanatisk och att jag på grund av detta placerar mig bland kategorin fans. Jag är ett litet psycho med självinsikt kanske man skulle kunna säga.

Jag är uppe!

Jag är uppe påklädd och allt. Jag är redan på bussen till och med. Heja mig! Det har inte varit lätt och jag är vidrigt trött. Min grabb fick slänga mig ur sängen mer eller mindre för att jag inte skulle snooza hela morgonen. Till mitt försvar ska jag säga att det är inte lätt när min kropp tror att jag är en björn och vill gå i ide. Jag är trött dygnet runt. Jag skulle kunna sova en 12-14 timmar om dygnet utan problem. Vilket i sig är ett problem. Idag ska jag i alla fall ta och gå tidigt så jag kan tvätta i eftermiddag yay!

Varför ska jag göra som alla andra vill!

Är så trött på att foga sig att alltid göra vad som är förväntat av en. Att man ska vara en duktig flicka. Inget hår på kroppen utom på huvudet, där man såklart har en lång tjock man av blont svallande hår. Jag är så jävla trött på det. Urless helt enkelt. Jag känner att ett uppror bubblar inom mig, varför ska jag lägga ned en jävla massa tid på saker som inte syns? Varför ska jag få en syrlig kommentar om att jag kunde ju åtminstone sätta på mig lite mascara innan jag kommit till jobbet? Varför ska jag le och vara glad när jag egentligen är skitledsen och urled på mina numera ganska enformiga arbetsuppgifter? Ska jag vara så glad över att ni förbarmade er över mig och lät mig stanna kvar 2 månader extra för att göra saker som ligger långt under min potential och som inte ens fyller en heltidstjänst så jag finner mig mer och mer slösurfandes på aftonbladet dagarna i ända. Jag har börjat få tvångstankar nu också, varje gång jag ser rakhyveln i duschen tänker jag: Nej nu fan gör jag det. Jag skaffar hockeyfrilla!
Och då talar vi inte på huvudet, nej det lilla hår har har på skallen är jag rädd om. Det snackas ju en del om hur vi tjejer ska friseras  håret hit och dit i trianglar, slätt och gud vet vad. Varför inte köra snaggat uppe på och långt nere? Ingen jävel skulle se det, men det hade varit ett tyst uppror som kanske hade tystat ned den där arga rösten inom mig en stund i alla fall. På utsidan är jag lugn men inom mig är sjuder det och snart kokar det över.