Vad fan?!

Jag skulle släcka lampan i taket när jag plötsligt utbrast: Men älskling vad fan har du gjort! A har satt upp de fula fåglarna som vi inte skulle klistra upp vid dörrkarmen. A skrattade förtjust åt min reaktion och sa precis så tänkte jag med. Han är inte klok ska vi ha det såhär nu?

Annonser

Det visste ni inte va?

När jag var liten hade jag en ambition som jag var riktigt passionerad av, jag skulle läsa ALLA Kitty-böckerna. Jag satt med en markeringspenna och bockade av vilka jag hade läst. För varje litet kyss växte välbehaget av att se hur listan med olästa böcker krympte och krympte. Jag fullkomligt plöjde igenom böckerna. Jag har nog läst en 50-60 böcker. När jag kom över en Kitty-bok streckläste jag den, jag låg långt in på natten för att läsa klart den. Jag var lite besatt. För er som är bekant med Kitty-böckerna vet att dessa skrivs lite på löpande band av flera olika författare och har skrivits i årtionden. Jag nådde aldrig mitt mål, jag blev äldre och intresset för Kitty svalnade och istället gick över till att streckläsa böcker som inte utan min dotter istället.

Ska mitt barn heta Zavannah??

Vårt sovrum är det rum som helt saknar omsorg. Något krut har verkligen inte lagts där. Det är verkligen dödstrist och kalt. Vi har väl liksom tänkt att vi skulle gå rum till rum och göra fint, men vi blev liksom inte klara med vardagsrummet och på den vägen är det. Orken och inspirationen (pengarna?) tog slut, men idag hände något… Dessa kliché väggdekorationer fick följa med oss hem. Ett desperat försök att ”piffa” upp sovrumshelvetet.

Den fula sängstommen inspirerar inte till älskog precis!

Medan vi sätter upp grenarna på väggen tänker jag ”oh god så eh white trash vår vägg konst är” Vad kommer härnäst undrar jag för mig själv, det är en slippery slope det här. Kommer jag att pierca mig i naveln med ett strassmycke som hänger under min tighta korta Ed Hardy t-shirt. Kommer mina barn få namn med Z som Zavannah eller AnderZ?

Vad tycker jag om resultatet då? Tja det är väl inte supersnyggt fast det blev bättre än det var innan. Det får sitta där så långe tills vi få lust att sätta igång med en ordentlig satsning på rummet alternativt vi flyttar till STHLM. Vi får se vilket som kommer först. Lämnar er med en liten cliffhanger där.

De välkända

Som Sonja påpekade har jag nog inga bilder på mina röda stövlar i bloggen. De är ett par röda Viking (inga ängsliga Hunter). De vackra röda och pålitliga. Jag har tänkt ta en bild på mig i mina stövlar i regnet, men av någon anledning har det inte blivit av. Så det får bli en i hallen så länge.

Varför jag valt ett par röda stövlar är för att de påminner mig om min mormor. Jag fick ett par röda Tretorn av mormor i födelsedagspresent när jag fyllde 10. Jag minns att mormor ville att jag skulle ha ett par gummistövlar och hon ville jag skulle välja ett par gröna vanliga och billiga, men jag ville ha ett par dyra röda (minns att det kostade 600 kr). Jag fick som jag ville och mina tårar tränger upp i ögonen när jag tänker på vad det måste kostat henne och vilka uppoffringar hon måste gjort för att jag skulle få dessa. Hennes pension var skral, men hennes hjärta var stort. När jag blev större förstod jag att mormor rätt ofta åt potatis till middagar när hon var för sig själv för att hennes slantar skulle räcka, samtidigt som hon gärna ställde till med söndagsmiddag till hela familjen. För alla de skälen har jag mina klarröda gummistövlar som lyser upp min hall. För de är värme, lycka och kärlek för mig.

Jag är redo!

Sommaren är över, det är så. Jag har börjat rusta mig för hösten. Köpte en regnkappa tidigare och nu har jag även införskaffat mig ett par Pippi Långstrump-kängor. De är så fina jag är helt kär i dem. Nästa är en fjällräven parkas och sen kan det få regna och höstruska bäst det vill!

Dagens lack

Bara för man har legat sjuk betyder det inte att man inte ska hålla stilen… Ni trodde väl inte att jag fortfarande gick runt med mina graffiti naglar väl? Jag lyckades faktist få en lackning i fredags mellan sängliggandet och potatisätandet. Lackade mina naglar med Nfu Oh 116 (3 lager plus överlack på det) från Nailmail. Idag är det fjärde dagen med lacket och visst det är sista dagen jag kan ha lacket, men det ser faktist riktigt fint ut för att vara inne på sin fjärde dag. Man ser bara lite av nageln som tittar fram på tippen om man kolla jättenoga (annars brukar ju det nästan hända efter första dagen). Eftersom det är mörkt om kvällarna nu är det svårt att ta några bra bilder, så det får bli lite snabba bilder med Iphonen tyvärr men inget att göra åt.

Färgen är härligt glänsande i en lila som drar mot det röda hållet.

Posar med jobbeprärmen som bakgrund

Att bli sjuk

I onsdags kväll blev jag så jäkla dålig. Min mage vägrade samarbeta med mig och jag hade sprintlopp mellan toan och sovrummet. Det var en katastrofal natt, med sjukvårdsupplysningen hemkokad vätskeersättning ( 1 liter vatten, 1 msk salt, 4 msk socker, yummie). Jag lyckades somna halv 4 då min mage förmodligen var ekande tom. På förmiddagen fick jag besöka vårdcentralen som trodde jag fått ett elakt virus som gett mig en infektion i mina tarmar. Jag fick en dietlista av kokad mat gärna potatis, vitt bröd, vätskeersättning och liiite nyposoppa. Jag mår bättre och bättre i magen och trappar upp mer och mer med fibrer och annat, men det blir en del kokt fortfarande. Det hände så mycket roliga och dråpliga saker undertiden som jag var sjuk, men A säger att sånt får man bara inte skriva om, men vi kan väl säga såhär. Någon råkade tappa bort sin lilla bruna påse med prover som vårdcentralen skickat med någon hem, när någon skulle lämna tillbaka det numnera använda provrör. Nedan har jag summerat min sjukdom i bilder.

Ajajaj stick i fingret!

Min frukost och lunch

Första fasta födan, yum yum

Hittade den!!