Julefest

Igår var det julfest med jobbet i gamla stan. Detta innebar såklart klädproblematik för fettot som numera har en väldigt begränsad garderob. Jag har väl köpt ett par mammajeans, stora svarta jerseylinnen och två mamma tröjor mer har jag inte köpt då snåljåpen inte vill lägga en massa kläder för ett tillstånd som är högst temporärt (jupp jag lever i total förnekelse att min kropp inte skulle återgå till pre preggo). Så det var att leta i garderoben och leta efter något som skulle passa på fest. För att göra det ännu svårare skulle festen inledas med en utomhus aktivitet (i detta fall en guidad tur i gamla stan) innan festen fortsatte inomhus på myntkabinetten. Jag skulle alltså vara snygg för fest och inte frysa ihjäl en timme utomhus. Ett svår nöt att knäcka även när jag inte är gravid. Efter lite rafsande i garderoben kom jag fram till en lösning.

20121129-113345.jpg
Denna klänning har jag haft ett tag och har alltid tyckt att jag sett lite gravid ut i denna, men nu kan jag nog inte beskylla klänningen för gravidlooken.
Under klänningen hade jag på min mjukisbyxor under utevistelsen som jag sen tog av mig inomhus. Smart va??!!

20121129-120620.jpg
Och såhär blev fejset. En stressmink, på 45min hann jag duscha, leta kläder, sminka mig och föna håret. Hepp!

Valpen min

tycker om att ha skoj!

Med samma intensitet som mopsen hatar regn och blött, älskar hon snö.
Lyckan är alltså total nu när snön kommit till byn. Som en grävskopa går hon fram i snön. Tungan är ute i ett och lapar i sig allt som hon förmår. Nom nom nom säger hunden när hon glatt skuttar fram i snön.

Hurra igen!

Helt plötsligt så händer det, som jag har väntat och väntat. Lilla bebis rör på sig. Det liksom sparkade till ordentligt i magen. Att det var som fjärilar skulle jag inte vilja påstå att det var. Det sprattlade till ordentligt! Det syntes utanpå magen så tydligt var det. Flera gånger rörde det sig under en 10min period. Helt otroligt, skrattet kom rakt ut. Vilken lättnad äntligen ville den lilla ge sig tillkänna i magen. Såklart var Giraffen inte i närheten och missade alltihop, synd tycker främst jag märkligt nog. Är inte samma sak att dela upplevelsen med 3 kollegor i en bil, framförallt när de inte alls tycker att min bebis sprattel är lika omvälvande som jag.

Hurra

20121127-185704.jpg

20121127-185801.jpg
Äntligen är de fula sofforna borta. Giraffen har sålt sofforna på blocket. Vi ska ju flytta till januari och jag vill inte ha med alla hans möbler, och som den lydiga sambon så säljer han av grejorna så vi kan börja om på ny kula.
Först ut att ryka var sofforna som såldes till det modesta priset av 500 pix.
Perfekt, men vad ska vi nu sitta på det är över en månad till flytten och någon ny soffan köper vi inte innan. Inte helt genomtänkt på alla plan kanske.
Var ska stackars mopsen sova nu då? Hon får ju inte ligga i sängen.

Vad gör man?

Efter ett par timmar sömn börjat gravidmonstret vakna till liv.
Vad gör man när man är orkeslös och lite ynklig?
Jo, man tar fram datorn och letar upp En unge i minuten. Idag är jag 20+0 veckor och har alltså gått halva tiden. Tankar kring vårt barn och förlossning har trappats upp, allt intensifieras. Det känns som nedräkningen för barnet har börjat nu.
Det passar utmärkt att helt ladda ur och gråta ögonen ur mig till andras förlossningsberättelse.

Fram och tillbaka

Jävla skit. Tillbaka igen i sängen, dryga 2h klarade jag mig på jobb sen vart det till att åka hem igen. Och nu är jag här, liveblogg från sängen så att säga.
Men min stackars kollegor slipper i alla fall höra pyrotekniken av uppkastningar och det är de nog glada över.

Och klådan denna ständiga klåda över bröst och mage. Vi smörjer, smörjer och smörjer men huden är otörsterlig.

Och bebis, jag har inte känt en spark ännu. Läser om barnets rörelser, men känner inget alls. Hallå bebis rör på dig, jag blir så orolig för att jag gått halva tiden utan att känna en enda rörelse.

Ok, nu är det slutgnällt för denna gång.
Nu däcka i sängen.

Fortsättning följer på lilla diva

Hundens divafasoner fortsätter. Idag fick han tydligen det onda ögat.

Märkligt. Hubben går utan en sniff i backen från porten och förbi Js hus. Då frågar jag Bowie om det går bra och hon slår på en tvärnit och ger mig onda ögat. Ok, fattar du ville nog sova… Och jag ska inte störa dig när du går.

Hundjäkel du är så älskad, men något vidare morgonhumör har du inte.

Lilla divan

Den där mopsen, hon är som alla andra hundar från Kennel Pine Garden en liten diva. Fick följande sms från Giraffen imorse.
Hubben säger: fan husse. Nu har vi gått hela varvet. Ser det ut som jag ens funderar på att kissa eller bajsa? -nä just det. Fatta att jag vill sova nu.

Tidiga morgnar är mopsen inte något större fan av.

20121121-210715.jpg